Senchaholic


Category Archive

The following is a list of all entries from the Ki-Ki category.

Kabusecha från Ki-Ki

Som godis inlindat i nyslaget hö

Vid öppnandet av påsen så känner jag en söt och gräsig doft av nyslaget hö, och en ton som inte går att beskriva annat än som ”godis”. Bladen är små och korta med små inslag av ljusgröna blad i ett hav av mörka. För att ett te som kabusecha ska komma till sin rätt, så måste det likt gyokuro bryggas vid en lägre temperatur på 40-50 grader. Jag väljer i första bryggningen att ta ned temperaturen till strax under 50 grader, och låter det dra i 2 min. Jag häller samtidigt upp vatten i min yuzamashi för att det ska kylas ned under tiden jag väntar på teet att bryggas.

Teet jag får i koppen har en klar ljusgrön färg, med en söt doft av apelsinsaft, medan smaken är intensivt söt, syrlig och oljig med en stark ton av sockerärtor, och lämnar kvar en sträv men frisk känsla i munnen som sitter kvar en lång stund efteråt.

I andra bryggningen så låter jag teet dra i strax över 50 grader och samma tid som förra bryggningen. Smaken och doften skiljer sig inte nämnvärt från första bryggningen.

Likt gyokuro så är bladen från kabusecha söta nog att äta som de är, och jag avslutar med just det, men ångrar mig att jag inte hade förberett någon dressing!

Isbryggning

Jag testar även att Isbrygga samma te, och fyller kannan med en tesked te och toppar med isbitar upp till kanten. Genast så känner jag en söt och frisk doft av kabusecha! Efter en halvtimme så har jag en liten kopp med ca 30 ml som är dubbelt så sött, oljigt och syrligt som det varmbryggda teet, där tonen mot grönsaker är starkare än det någonsin varit. Det är en helt annan upplevelse än den varmbryggda varianten, är mer komplex och ännu mer underbar.


Teset på jobbet

Återhämtar mig precis från en förkylning, vilket ju så klart resulterat i att jag haft lite svårt att prova något nytt. Men nu så här i slutet när jag nästan är återställd, så har jag tagit ett teset till jobbet. Jag dricker i stort sett inget av det kaffe som finns där längre, vilket har fått mig att må mycket bättre. Ingen mer dålig kaffeandedräkt eller magont som kaffet där är ökänt för att orsaka!

Burken och kannan är från Yuko Ono, koppen från Hibiki-an och sencha från Ki-Ki.


Okumidori matcha från Ki-Ki

Var för ett tag sedan på ett besök till designbutiken Ki-Ki och fick möjlighet att köpa matcha billigt. Det hade egentligen gått ut i januari detta år, men jag fick möjligheten att köpa det ändå från de charmiga ägarna av butiken. Annars så är detta det billigaste matcha Ki-Ki har, även om det är dyrare än det jag testade nyligen från House of Tea. Tyvärr så kan jag inte komma ihåg priset på detta matcha av ”låg kvalite”.

Teet kommer mycket bättre förpackat än det tidigare jag testade, lufttät påse i en liten plåtburk burk med tättslutande lock i gummi under det yttre locket. Doften vid öppningen av påsen är en ljuvlig söt doft av choklad, men även en liten antydan till sjögräs och citrus. Smaken är rund och söt, med tydliga citrustoner och svagt torrt avslut. Ju mer jag dricker av teet, desto mer framträder en doft av godis i skålen. Jag får snabbt begär efter mer, och vispar till minst två skålar till. Det här var riktigt bra, och just denna gång lite extra prisvärt. Jag blir extra nyfiken på Ki-Kis dyrare matcha, och ser så klart även fram emot shincha-matcha!

Nedan följer några bilder av hur jag bereder matcha. Jag blev så nöjd med bilderna att jag lade upp dem som klickbara (förutom burkbilden), med länk till bilden i dess originalstorlek.

Förra årets matcha

Lagom mycket matchapulver

För att undvika klumpbildning, så börjar jag med att hälla i lite kallt vatten.

Teet smetas ut tills det inte finns några klumpar.

Lagom mycket varmt vatten hälls i.

Efter ett frenetiskt vispande, klart!