Senchaholic


Kumamoto Yabe Sencha Shiraore

Från Yuuki-Cha

Detta te innehåller mycket stjälkbitar som blandats med blad och doften i torr form är intensivt gräsig. Så fort vatten träffar teet så kommer dock en bekant algaktig doft fram. Efter upphällning så förstår jag varför det är så bekant, det doftar ju matcha(!) Mycket förbryllande!

Bryggningen gör jag för övrigt på känn, dvs att jag häller upp hett vatten i en kopp, och väljer att hälla i vattnet i kannan när jag måste släppa greppet om koppen efter ett par sekunder. Då brukar det vara runt 70 grader.

Detta är ett chumushi, mediumångat, vilket direkt känns på smaken. Det känns verkligen som mitt emellan ett asamushi och fukamushi, vilket jag inte känt så tydligt hos något tidigare te. Det har en härlig mustig, grönsaksaktig matchasötma och det är ett riktigt trevligt och ovanligt komplicerat sencha för att enbart kosta $8. Det här skaffar jag gärna igen!

Annonser

Aoyagi

Likt Tokujyo Hitotoki så kommer detta te från Yuko Ono, och även detta sencha är ett asamushi, dvs lättångat, som i torr form har lite doft av hö, men som mer går mot oljigt och sött. Bladen är ljusgröna blandat med några få stjälkar, som efter att ha fått dra en stund i varmt vatten, liknar hur maskrosstjälkar korvar ihop sig. Trevligt!

20110324-111648.jpg

Första bryggningen gör jag i 60 grader varmt vatten i 1 min. Andra bryggningen i 70 grader i någon sekund, tredje i 70 grader och 30 sekunder.

Genom alla bryggningar så har det en mycket söt smak, inte i stil med de skuggade teerna kabusecha och gyokuro, men ändå mycket sött, med en svag ton av gräs eller hö långt bak. Rogivande och underbart lätt te som jag redan önskar jag hade mer av!

 

20110324-111854.jpg


Tokujyo Hitotoki

Öppnade idag en påse med ett sencha vid namn Tokujyo Hitotoki, som jag köpte från Yuko Ono förra året på Stockholm Green Festival.

I torr form så har det en stark söt doft av hö och lakrits, och vad jag kan se på bladens storlek och färg, så är det ett lättångat te, asamushi. Första bryggningen som görs i strax under 70 graders vatten i en minut är milt, gräsigt och friskt och färgen lätt gul. Det har även en lätt algighet som jag tycker om hos just sencha.

Andra bryggningen görs med några grader varmare vatten och drar 30 sekunder, är mer intensivt gult med en ton av grönt. Fortfarande mycket milt och runt, med den friska gräsiga smaken från den första bryggningen.

20110318-013801.jpg

Tredje bryggningen görs också i ännu några grader varmare vatten (strax under eller strax över 80?) och strax över 30 sekunder, med bibehållen fyllighet.

I fjärde bryggningen, i ungefär samma temperatur, så glömmer jag bort teet och det får stå i 1 min och 30 sek, och jag blir förvånad över hur mycket det här teet tål när det gäller bryggtid och temperatur, för det har fortfarande samma milda smak från förut, om än med en aningens mer beska, vilket i det här fallet mer blir som en extra krydda. Men femte bryggningen säger mig att jag ska stanna upp.

Mycket avkopplande och lagom te som jag gärna dricker igen!