Senchaholic


Hong Tai Chang

Stall och grönsaker

Dricker ett puerh idag som jag köpt på In The Mood For Tea på Odenplan, Hong Tai Chang från 2000. (Tekoppen recenserade detta te redan för två år sedan, så titta gärna förbi henne för en annan synpunkt.)

Puerh kommer oftast, men inte alltid, i små väldigt komptakta kakor, och först efter en hel pill med en matkniv så har jag fått lite löst te i min gaiwan. Detta puerh är ett s.k shu, dvs lagrat och jäst.

Teet luktar stall och jord i dess torra form.

Börjar med att skölja teet och blir nu påmind om att jag borde skaffat en sil, eftersom det blir mycket småbitar som hamnar i teet. (till skillnad från japanskt grönt sencha, där jag gärna dricker upp teresterna, så är dessa inte lika roliga att få i munnen).

Smaken är jordig och ”matig” med en stark ton av rotfrukter, och smaken börjar trilla av först efter 10:e bryggningen på 3 min, men mycket smak sitter i även i de senare bryggningarna. Det är definitivt ett te jag kan tänka mig att dricka igen!

Dragningstiderna blev:
30 sek, 20, 30, 45, 60, 75, 90, 2 min, 2 min 30 sek, 3 min, 4,

Vattentemperatur: direkt från kokande.

Något som jag lagt märke till är att längre bryggningar i gaiwan inte är lämpliga, då den drar åt sig allt för mycket värme, vilket resulterar i att jag bränner fingrarna, så en kanna står definitivt på inköpslistan!

Teet får en allt intensivare färg ju längre det får dra, mörkbrunt på gränsen till svart kaffe.

Är det kaffe eller te?

Efter ca 15 bryggningar.

 

Det inte bara smakar och doftar jord, det ser ut som det också.

Annonser